Under de senaste tio åren har Spanien tillsammans med många europeiska länder gjort ett nettoutlägg i ränta motsvarande 6% av allt som staten samlar in.
Från Economy-Wiki.com främjar vi alltid ekonomisk utbildning, vikten av god planering av vår personliga ekonomi och vi uppmuntrar hela samhället att vara medveten om fördelarna som detta kommer att ge ditt liv. I motsats till nuvarande mantra befinner vi oss skyldiga att inte demonisera skulder. Att låna, om det sker med kunskap och kontroll, ger oss många möjligheter. Men om det inte görs med kontroll kan effekterna vara förödande.
Innan vi går i skuld måste vi alltid ställa oss en rad frågor. Bland dem är behovet av att förvärva det, i vilket belopp, förmågan att möta ränta och betalning av huvudmannen, samt de konsekvenser som överträdelsen av avtalet skulle få.
I denna mening bör staten, oavsett land, och alltid se till medborgarna den representerar, vara ett exempel på god ekonomisk förvaltning. Skuld är inte gratis, inte ens offentlig. Tvärtom har den en rad skyldigheter som går utöver skyldigheterna för långivarna. Det innebär också förtroendeskyldigheter, ännu mer när en finansiell stabilitet i en stat ständigt beror på finansiering på marknaderna.
Hur har finansieringskostnaden utvecklats?
Sedan Europeiska centralbanken (ECB) tog över en del av den svåra situation som många europeiska länder upplevde har de skattesatser som stater finansieras drastiskt minskats. För exempel, ett diagram:
Speciellt sedan sommaren 2012 har långa obligationsräntor (och detsamma gäller för korta räntor) tagit en avsevärd nedåtgående trend. Sedan det datumet har räntebetalningarna för länderna minskat, men inte så mycket. Det som har minskat är kostnaden för nyemissioner till följd av ECB: s okonventionella penningpolitik.
Under de senaste tre åren verkar det som om det börjar minska, men när förhållandena ändras kommer det att öka igen. För närvarande är priserna extremt låga och den situationen kommer inte att bestå för alltid.
256 033 miljoner ränta
Om vi tar hänsyn till uppgif.webpterna om offentliga förvaltningar från Bank of Spain (BdE) kan vi se hur räntebetalningen har varit utomordentligt hög.
Ovanstående belopp representerar 2-3% av bruttonationalprodukten (BNP) och mer än 5% av de totala offentliga intäkterna. Det vill säga 5% av allt som staten tar ut via sociala avgif.webpter och skatter används för att betala ränta på statsskulden.
Varför är det viktigt att minska skulden?
Enligt en rapport publicerad av S. Ali Abbas och några av hans kollegor från Internationella valutafonden med titeln Att hantera hög skuld i en tid med låg tillväxt (Att hantera höga skulder i en tid med låg tillväxt), de länder med mer offentlig skuld växer mindre på lång sikt. Framför allt i de fall där statsskulden överskrider vissa tröskelvärden.
Med tanke på att statsskulden har kostnader (ränta) ökar den offentliga skulden i de allra flesta fall (normala marknadsförhållanden) den betalade räntan. Denna kostnadsökning innebär en möjlighetskostnad. Med hänsyn till upprätthållandet av den finansiella stabiliteten kan ett land inte spendera eller gå in så mycket som det vill behålla normaliteten. Så allt du ägnar åt att betala ränta kan inte ägnas åt andra frågor. Till exempel hälsa, utbildning eller rättvisa.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det är mycket svårt för räntebetalningen att sänkas till noll. Alla stater har en minimiskuld. Och dessutom, om skuld är under kontroll är det bra eftersom det gör att vi kan göra investeringar och växa mer på lång sikt. Ur ekonomisk synvinkel uppstår problemet när det offentliga underskottet inte systematiskt förknippas med produktiva investeringar, utan med offentlig konsumtion och överföringar. Att även om det är sant att de kan minska ojämlikheten, baserat på vissa nivåer av offentlig skuld, genererar de obalanser på lång sikt.
Italien, Portugal, Grekland, Island och Spanien betalar högst
Slutligen är det länderna i Europas periferi som betalar den högsta räntebördan. I den tidigare grafen, hämtad från Eurostats data, kan vi se hur länder med mer skuld betalar mer ränta och därför har en högre möjlighetskostnad.
Även om det är sant att räntebördan beror på andra faktorer, inte bara dess storlek. Det beror också på finansdisciplin, tillämpad penningpolitik eller tidigare kriser. Sammanfattningsvis är det av avgörande betydelse att minska skulden för att betala mindre ränta och därmed ceteris paribus att ha mer statliga resurser eller att befria medborgarna från skattebördan.
