Effekten av COVID-19 på den globala ekonomin driver en serie djupgående förändringar, såsom digitalisering av kommersiella börser eller genomförande av enorma makroekonomiska stimulansplaner.
En av dem är användningen av kryptovalutor, som presenteras som ett tillflyktsort för många investerare och kan spela en grundläggande roll både som en finansiell tillgång och som ett transaktionsmedel.
Ett alternativ till traditionella mynt?
I princip kan det vara svårt att förstå att marknader vänder sig mot tillgångar som av många uppfattas som opålitliga i ett sammanhang med ekonomisk osäkerhet. Men om vi gör en djupare analys av kryptovalutornas verklighet ser vi att denna bedömning inte är helt korrekt. Tvärtom presenterar dessa valutor en rad fördelar som gör dem mycket attraktiva i investerarnas ögon i den nuvarande situationen.
Det första vi måste förstå är att den ekonomiska krisen har utlöst efterfrågan på pengar runt om i världen. Låt oss komma ihåg att de förluster som uppstår genom måtten på social distansering mellan individer och företag, ökningen av marknadsrisken och prisfallet på finansiella tillgångar har lett till en allmän preferens för likviditet.
Detta innebär att investerare har genomfört en avyttringsprocess, omvandlat sina tillgångar till likvida pengar och ökat dess relativa vikt i sina respektive portföljer.
Å andra sidan har företag och individer som har sett att deras inkomster har minskat varit tvungna att konsumera sina tidigare besparingar för att täcka sina utgif.webpter och för många av dem är det i dag prioritet att återvinna det kapitalet i form av likviditet, att ha det tillgängligt igen någon annan eventualitet.
Konsekvensen är att både osäkerheten hos investerare och avkapitaliseringen av den privata sektorn har genererat en växande efterfrågan på likvida medel. Det faktum att denna efterfrågan kanaliseras till specifika valutor beror emellertid på var och en av dem för att utföra de tre funktioner som mänskligheten alltid har tillskrivit pengar: räkneenhet, växlingsmedel och värdeförvaring.
En fristad för investerare
Fördelen som kryptovalutor erbjuder är att den totala penningmängden alltid är förutsägbar för investerare, vilket inte är fallet med traditionella valutor.
Det är uppenbart att de två första användningarna är tillämpliga på praktiskt taget alla valutor i världen, men inte så med den tredje. Anledningen är att valutor som anses vara instabila (antingen på den utländska marknaden som deprecieras mot andra valutor eller på den inhemska marknaden med hög inflation) inte uppfattas av marknaderna som ett pålitligt sparande.
Med andra ord, om en valuta snabbt tappar köpkraften, kommer spararna att försöka bli av med den så snart som möjligt istället för att använda den för att samla sin rikedom.
I detta sammanhang verkar det logiskt att efterfrågan på valutor som traditionellt anses vara säker (dollar, euro, schweiziska franc etc.) har ökat jämfört med andra valutor från tillväxtländer. Men även i de mest utvecklade ekonomierna genomförs monetära expansionsplaner, som av vissa sparare kan uppfattas som en destabiliserande faktor i deras valutas värde.
Däremot har kryptovalutor ibland regler som gör att penningmängden kan kontrolleras tydligare. Detta är fallet med Bitcoin, vars maximala belopp inte kan överstiga 21 miljoner över hela världen och dess genereringsmekanism (data mining) är utformad för att gradvis minska den hastighet med vilken nya pengar skapas. Det finns också andra valutor som stöds av guldreserver, såsom PAX Gold.
I dessa fall är fördelen som kryptovalutor erbjuder att den totala penningmängden hela tiden kommer att vara förutsägbar för investerare, vilket inte är fallet med traditionella valutor som är föremål för godtycklighet hos monetära myndigheter. Det faktum att det tillgängliga beloppet på marknaden kan uppskattas kan således ge en ytterligare garanti för investerare.
Ett världsomspännande fenomen
Ett mycket tydligt exempel på denna aspekt är Argentina, vars valuta har varit föremål för en konstant devalvering de senaste åren. Inför utsikterna att deras centralbank kommer att fortsätta att öka penningmängden och priserna kommer att fortsätta att stiga, har många valt att spara i andra valutor, särskilt dollar. De begränsningar som införts vid köp av utländsk valuta har emellertid omdirigerat en del av denna efterfrågan på pengar till Bitcoin.
I april i år uppskattade en rapport från Arcane Research att efterfrågan på bitcoins i Argentina hade ökat med 1028% sedan januari 2018 som en konsekvens av risken för att landet skulle upphäva betalningar och inflationsutsikterna. I slutet av september 2020 var priset på 1 bitcoin cirka 1,5 miljoner argentinska pesos, vilket motsvarade en ökning med mer än 50% jämfört med april.
Generaliseringen av användningen av kryptovalutor i regionen är inte heller exklusiv för Argentina. År 2018 lanserade den venezuelanska regeringen sin egen digitala valuta, Petro, i ett försök att lindra dollarbristen. Med mindre restriktiva monetära ramar har användningen under de senaste månaderna också ökat i andra grannländer som Chile, Mexiko, Brasilien, Colombia och Peru. I resten av världen sticker Ryssland, Kina och Ukraina också ut som de länder som satsar mest på denna typ av valutor.
En annan viktig fördel med dessa valutor är att de kan handlas med ökad lätthet i ett sammanhang där digitaliseringen av världsekonomin går framåt med stora språng, delvis på grund av de inneslutningsåtgärder som tillämpas under 2020.
På detta sätt har tillväxten av elektronisk handel förberett den perfekta grunden för att acceptans av kryptovalutor som betalningsmedel kan bli utbredd.
Mysteriet med kryptovalutor
Existensen av en stat som tillämpar dess användning borde inte nödvändigtvis vara ett problem, men många investerare ser detta som en källa till osäkerhet.
Emellertid har dess användning allvarliga nackdelar som i praktiken begränsar dess spridning. Det kanske viktigaste av detta är rättsosäkerhet, eftersom det i många länder inte finns en alltför tydlig reglering om användningen av dessa valutor och det kan finnas en viss grad av osäkerhet om de rättsliga konsekvenserna av deras användning.
En annan nyckelfaktor är att det finns en regering som inför sin användning och därmed garanterar åtminstone en minimiacceptansnivå, även om det krävs enligt lagar. Även om detta aldrig har varit ett nödvändigt villkor för att det finns en valuta (faktiskt föregår pengarna före staterna), värderar många det som en extra garanti.
Slutligen har priset på kryptovalutor på marknaderna varit föremål för en så hög grad av volatilitet att deras karaktär som säkra tillflyktsvalutor har reducerats på något sätt. Med en uppåtgående trend 2019 (dock inte utan chocker) kollapsade Bitcoin i mars 2020 och förlorade 30% av sitt värde och har återhämtat sig under månaderna sedan. Generellt sett har hela perioden präglats av plötsliga fall följt av starka stigningar och därmed konsoliderat volatiliteten i denna valuta.
Sammanfattningsvis kan vi säga att de förändringar som upplevs av världsekonomin verkar öka användningen av kryptovalutor, särskilt i de länder vars valutor inte utgör ett säkert värde för investerare. Även om det fortfarande finns många svårigheter och invändningar mot dess användning, har ingen av dem kunnat förhindra dess spridning, på gott och ont.
Detta fenomen, liksom digitaliseringen av kommersiella börser eller robotisering, kommer utan tvekan att vara en av de stora utmaningarna för den nya ekonomin som väntar oss.
