Produktionsrelationer - Vad är det, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Produktionsrelationer - Vad är det, definition och koncept
Produktionsrelationer - Vad är det, definition och koncept
Anonim

Produktionsförhållandena är en term som myntades av den berömda filosofen Karl Marx. Termen avser de relationer som människor upprätthåller med varandra, liksom den position de intar i den sociala hierarkin, samt huruvida de äger produktionsmedlen eller inte.

Produktionsförhållandena är därför en term som kommer från marxism och marxistisk teori. Detta framträder för första gången i Marx skrifter, i teorin om formerna för social produktion.

Termen förklarar de relationer som individer upprätthåller med varandra, liksom studien av relationer baserat på den situation som dessa individer upptar i det sociala organisationsschemat. Med hänsyn till huruvida dessa individer är innehavare eller inte av produktionsmedlen.

Beroende på de olika formerna där den sociala arbetsfördelningen presenteras, liksom äganderätten till produktionsmedlen, kan produktionsförhållandena vara primitiva, feodala, kapitalistiska, antika etc.

Typer av produktionsförhållanden

Karl Marx definierade och klassificerade produktionsförhållandena i olika typer. Beroende på hur den sociala arbetsfördelningen fördelas kan dessa typer vara sex.

I den meningen är dessa typer av relationer följande:

  • Primitiva kommuner.
  • Kapitalister.
  • Feodal.
  • Gammal.
  • Socialister.
  • Slaveri.

Historiken registrerar dessa sex typer, som tidigare nämnts, som de sex grundläggande typerna av produktionsförhållanden.

ProduktionssättSlavproduktionslägeSocialistiskt produktionssätt

Produktionsförhållandena i ekonomin

Mycket har diskuterats om vilka som är det mest effektiva produktionsförhållandet, liksom vilka som är det hälsosammaste, ekonomiskt och socialt sett. I denna bemärkelse har få slutsatser dragits av ekonomer om detta.

Men om det finns något tydligt i detta avseende är det att produktionsförhållandena alltid bör försöka vara positiva. De måste alltså vara positiva på grund av att de har en direkt inverkan på ekonomin, på arbetsprestationer och på produktivitet från arbetarna.

Det yttersta målet med dessa relationer är att skapa en optimal miljö, en trevlig miljö. En miljö där de olika agenterna accepterar skillnaderna som individer presenterar och försöker få ut det bästa från var och en för att utföra uppgif.webpterna på bästa möjliga sätt. På detta sätt kommer dessa relationer att fungera bra, medan ekonomin fortsätter att utvecklas ordentligt.

Kronologi för produktionsrelationer

För Karl Marx har produktionsförhållandena följt en kronologi genom historien, som förbättrade dessa relationer med tiden, tills de uppnådde den mest optimala produktionsrelationen för hela samhället.

Det första produktionsförhållandet var den primitiva kommunen, när individer, då samlare och jägare, måste gå samman och arbeta tillsammans.

Senare dyker det gamla förhållandet upp, ett förhållande som föddes med uppfinningen av jordbruket.

Detta följs av förhållandet mellan slaveri och uppkomsten av imperier; som är fallet i Rom.

Feudalism lyckas med slaveri, efter att slaveriet har utvidgats, och utvecklat relationer av slaveri som ger upphov till feodalism.

För Marx gav feodalismen således upphov till kapitalistiska relationer, eftersom de feodala herrarna hade kapitalet att producera.

Ett kapitalistiskt förhållande till vilket i slutändan det mest utvecklade av allt för Marx lyckas: det socialistiska förhållandet. En socialistisk relation överlägsen alla dess föregångare. Detta etablerade det kollektiva ägandet av produktionsmedlen, kontrollerat av staten.