Levnadsstandarden är det materiella välbefinnande som en person har, det vill säga mängden varor och tjänster som han eller hon har och / eller kan förvärva. Detta beror direkt på din inkomstnivå.
Levnadsstandarden kan också förstås som en individs förmåga att tillgodose sina materiella behov. Detta kan analyseras inte bara utifrån ersättning utan också på kvaliteten på utbildningen, tillgång till hälsa, antalet timmar som måste arbeta per dag för att täcka deras utgif.webpter, bland andra.
Det är obestridligt att befolkningens levnadsstandard i allmänhet har ökat över tiden. Fler och fler människor har tillgång till exempelvis grundläggande tjänster och utbildning. Detta tack vare främst framstegen inom vetenskap och teknik.
Levnadsstandarden varierar dock i olika länder och regioner. Om vi till exempel jämför Europa med Afrika kan vi se att de är mycket avlägsna verkligheter, i indikatorer som bland annat underernäring, tillgång till högre utbildning. Men även inom de stora städerna finns det luckor. I vissa stadsdelar i New York är till exempel medianinkomstnivån högre än i andra.
Indikatorer som mäter levnadsstandarden
Levnadsstandarden kan visas i den erkända bruttonationalprodukten (BNP), som kan beräknas per person (per capita) för att uppskatta den genomsnittliga inkomsten per person.
På samma sätt är köpkraftsparitet (PPP) en ekonomisk indikator för att jämföra levnadsstandarden mellan olika länder, med hänsyn till BNP per capita i termer av varukostnaderna i varje nation. I det här fallet analyseras inte bara inkomsten, utan vad personen kan förvärva med den.
En annan indikator som gör det möjligt att mäta levnadsstandarden indirekt är livslängden, liksom tillgång till utbildning och fattigdomsindex.
Skillnad mellan nivå och livskvalitet
Skillnaden mellan nivå och livskvalitet är att den förstnämnda endast avser materiellt välbefinnande. Den andra hänvisar dock till andra mer subjektiva frågor som emotionellt, socialt och personligt välbefinnande.
Vi kan då säga att livskvalitet är ett bredare begrepp, vilket bättre återspeglas i indikatorer som det mänskliga utvecklingsindexet (HDI), född ur FN: s utvecklingsprogram (UNDP).
Vi måste också ta hänsyn till att det faktum att en person har dyra varor inte betyder att de har en hög levnadsstandard, åtminstone inte definitivt. Sådana tillgångar kan ha förvärvats med stora skulder och om individen tappar till exempel sitt jobb kan hans ekonomiska stabilitet äventyras.