Centralbanken är den enhet som har monopol på produktion och distribution av officiella pengar i en nation eller ett block av länder. I sin tur är det institutionen som dikterar penningpolitiken för att reglera penningmängden i ekonomin.
Med andra ord utfärdar centralbanken sedlar och mynt som sedan når konsumenterna. Dessutom använder den olika instrument (som vi kommer att förklara senare) för att kontrollera mängden pengar som cirkulerar på marknaden.
Generellt är centralbanken en finansiell institution som har ansvaret för att övervaka och kontrollera det finansiella systemets funktion. Och mer specifikt reglera mängden pengar som finns i omlopp.
Centralbankens egenskaper
Centralbankens huvudegenskaper är:
- Det är en enhet oberoende av politisk makt. Av den anledningen beror dess beslut inte direkt på dagens regering utan på en styrelse. Detta organ utses emellertid ibland av en annan institution som parlamentet, så det finns alltid möjlighet till politisk inblandning.
- Följ mandaten i dess stadgar. Håll till exempel den årliga inflationen mellan 1% och 3%. Dessa mål fastställs av staten och bör bestå på lång sikt, även om myndigheterna med makten förändras.
- På senare tid har de spelat en nyckelroll för att möta ekonomiska kriser. Till exempel implementerade Federal Reserve i USA en kvantitativ stimulansplan mellan 2010 och 2011. Detta bestod av att köpa statsobligationer för 600 miljarder dollar för att injicera likviditet i systemet.
Centralbankens funktioner
En centralbanks funktioner kan sammanfattas i fem:
1. Ta ansvar för den monetära frågan
I verkligheten har monopolet på penningemissioner historiskt varit den funktion som har sitt ursprung i uppkomsten av centralbanker.
Således blir centralbanken i denna funktion den enda enhet som har tillstånd att utföra den monetära emissionen och sätta i omlopp eller ta ut de pengar som kallas lagligt betalningsmedel.
2. Statlig bankir
Å andra sidan kan den statliga bankfunktionen delas in i två underfunktioner:
till. Allmänna banktjänster
Å ena sidan fungerar centralbanken i sin roll som statsbankman som vilken bank som helst med sina kontoinnehavare, bara i det här fallet är den enda kontoinnehavaren regeringen.
Naturligtvis kan den för denna funktion göra insamlingar och betalningar som motsvarar driften av den offentliga förvaltningen och även avveckla statliga konton.
b. Statlig finansiell agent
På samma sätt beviljar centralbanken i denna underavdelning också lån till regeringen, det vill säga den interna statsskulden genereras.
Denna kredit som beviljats regeringen är också ett sätt att genomföra monetär expansion, så det kan också ha en inflationseffekt.
3. Långivarens långivare
När det gäller funktionen av långivarens sista utväg, inträffar detta när kommersiella banker står inför likviditetsproblem, då vänder de sig till centralbanken som det sista alternativet att låna dem nödvändiga medel för att lösa sina ekonomiska problem.
4. Förvaring av bråkreserver och clearinghus
När det gäller clearingen är detta en funktion som består i att avveckla interbankkonton mellan alla affärsbanker i det finansiella systemet, via centralbanken.
Utan tvekan blir centralbanken banker för banker, eftersom interbankkonton avvecklas under dess tillsyn.
5. Förvaring av valutareserver
Därför försöker centralbanken, under förvaring av valutareserver, hålla valutareserverna inom sina valv för att uppnå valutakursstabilitet.
Eftersom valutan är vilken utländsk valuta som helst som köps och säljs i ett visst land och växelkursen är det pris som den utländska valutan har.
På detta sätt försöker han hålla växelkursen stabil.
Centralbankinstrument
Centralbankens huvudinstrument är:
- Referensränta: Det är indikatorn som ligger till grund för fastställandet av lånesatserna mellan bankerna. Detta överförs sedan till kunderna. Så om centralbanken sänker referensräntan blir lån mellan finansinstitut billigare och därför kommer lån till privatpersoner också att ta lägre ränta.
- Spetshastighet: Enligt lag måste bankerna reservera en bankreserv, vilket är en procentandel av sina insättningar. Nämnda kapital måste förvaras kontant i valven i själva finansinstitutet eller på ett konto i landets centralbank.
- Öppna marknadsoperationer: Den monetära myndigheten handlar finansiella instrument med affärsbanker. Om du köper dessa papper ger du pengar till din motsvarighet och injicerar likviditet i systemet. Å andra sidan, om du säljer dem, minskar du penningmängden.
Centralbanken använder alla dessa instrument för att tillämpa en kontracyklisk penningpolitik. Om tillväxten i ekonomin saktar ner kan den till exempel sänka referensräntan. Som vi förklarade ovan gör detta kredit billigare för människor. Därför kommer lån och hushållens konsumtion att expandera och öka bruttonationalprodukten (BNP).
Ett annat sätt att genomföra en kontracyklisk penningpolitik är att sänka reservbehovsgraden. Således kommer bankerna att ha fler resurser att låna ut till allmänheten. Följaktligen kommer kredit som beviljas enskilda att öka och privata utgif.webpter kommer att öka.
Ett tredje alternativ skulle vara att köpa värdepapper, såsom repor, i öppna marknadsoperationer. Följaktligen kommer likviditeten i systemet att öka, vilket ökar de medel som finns att låna ut till konsumenterna.
Det bör noteras att när det gäller repor kommer kommersiella banken vid slutet av instrumentperioden att sälja tillbaka värdepapperen till den monetära myndigheten. Därmed returnerar den erhållna likviditeten genom att lägga till ränta.
Ovanstående kan ske tvärtom. Om ekonomin expanderar för snabbt kan centralbanker höja räntorna eller öka reservkravet för att minska penningmängden i ekonomin.
Centralbankernas ursprung
Den första centralbanken är möjligen Bank of Sweden, grundad 1668. Men mer emblematisk var Bank of England, som grundades 1694 av monarken Vilhelm III i syfte att ge ekonomiskt stöd till kronan. Det etablerades dock som en privat förvaltad enhet och förblev så tills den nationaliserades 1946.
Det bör noteras att flera monetära myndigheter installerades under hela 1800-talet. Detta är exempelvis fallet med Frankrikes Bank, skapad 1800, och Tysklands Reichsbank, som inrättades 1876. Den senare enheten varade fram till dess upplösning 1945, med slutet av andra världskriget.
Å andra sidan fungerade USA: s första centralbank mellan 1791 och 1811, och den andra mellan 1816 och 1836. Båda, liksom Bank of England, var privata enheter bildade för att finansiellt stödja regeringen. Efter mer än sjuttio år utan ett styrande organ för penningpolitiken föddes således den berömda Federal Reserve 1913.
Exempel på centralbanker
Några exempel på centralbanker är:
- Centralbank of Venezuela (BCV)
- Bank of Mexico (Banxico)
- Europeiska centralbanken (ECB)
- Federal Reserve System (FED)
- Bank of Japan (BoJ)
- Bank of England
- Folkets Bank of China (BPC)