På Economy-Wiki.com är vi hedrade över att ha en mycket speciell gäst. Detta är ekonomen José María O’Kean, professor i ekonomi vid San Pablo de Olavide University (Sevilla) och professor i ekonomisk miljö vid Instituto de Empresa i Madrid. Vi kommer att analysera de nuvarande ekonomiska utsikterna med José María O'Kean och ta upp frågor som den svåra ekonomiska situationen i Argentina, möjligheten till nya lågkonjunkturer, IKT: s inverkan på ekonomin, ökningen av handelsspänningarna och den spanska ekonomin. .
José María O'Kean är således specialist på den ekonomiska miljön, den ekonomiska effekten av IKT, den digitala ekonomin och företagens konkurrenskraft. Förutom att ha olika befattningar vid San Pablo de Olavide University, har han gått igenom andra universitet, som Senior Associate Member vid St. Antony's College vid University of Oxford och gästforskare vid John F. Kennedy School of Government vid Harvard University .
Som en produktiv ekonom hittar vi i sin bibliografi verk som: "Strategisk offentlig förvaltning", "Ekonomi för företag", "Entreprenörer och den ekonomiska miljön", "Den ekonomiska teorin om affärsfunktionen", "Konkurrenskraftigt Spanien", " business "," Designing a new value cycle in construction "och hans senaste bok, med titeln" De tio nyckelfrågorna för att förstå ekonomin. " Under sin karriär som ekonom har han publicerat ett stort antal specialiserade artiklar och det är vanligt att se honom i media som La Sexta, Antena 3 eller Canal Sur. Han skriver också för sådana tidningar som El País, Expansión, ABC och Cinco Días, för att inte glömma att han är en bidragsgivare till IEs ekonomiweblog.
F: Tror du att Spanien går mot en ny fastighetsbubbla?
A: Jag tror inte det. Det finns en justering mellan utbud och efterfrågan. Efterfrågan har expanderat på grund av den ekonomiska förbättringen, utseendet på fastighetsinvesteringsfonder, de större kreditfaciliteterna och turismens tillväxt, vilket har ökat efterfrågan på turistlägenheter och erbjuder en bra affärsmöjlighet för bostäder som tidigare erbjöds att hyra och för nya hem som det här verktyget nu ges till, eftersom de är utformade.
Å andra sidan är utbudet begränsat i den tillgängliga marken och i den tid som krävs för att anpassa sig till den växande efterfrågan.
Vissa uppgif.webpter som visar detta argument, i motsats till bubblan, är att bostäderna ökar främst i stora städer och turiststäder, men inte i andra städer i inlandet eller med mindre dynamik.
F: I Spanien har medelklasserna och arbetarklasserna tappat köpkraften. Vad tror du är lösningen? Vilka åtgärder bör vidtas i detta avseende?
A: Vi måste skilja mellan medelklassens och arbetarnas förlust av köpkraft. Jag tror att den ena är strukturell och den andra tillfällig.
Om arbetslösheten minskar kommer lönerna att öka. Om arbetslösheten är hög erbjuder arbetsgivare jobb till låga löner och om de täcker dem kommer lönerna inte att öka, särskilt med den höga tidsanställningen i Spanien, på grund av incitamenten i arbetslagstiftningen just nu till denna typ av kontrakt.
När det gäller analysen av vad som händer med medelklassen är förklaringen annorlunda. Lönen som betalats per arbetad timme har att göra med värdet på det som produceras under den timmen. Om den spanska ekonomin specialiserar sig på jobb med lågt värde genereras låga löner. Å andra sidan kommer den tekniska revolutionen vi lever i mycket intensiva processer för att ersätta arbetet med kapitalvaror, även om det också gör vissa icke-rutinmässiga och kreativa jobb mer värdefulla. Återigen kommer specialiseringen av ett lands ekonomi och dess sätt att producera att göra skillnad.
Därför är det osannolikt att höga löner och förbättrad köpkraft kommer att genereras om ett land specialiserar sig på jobb med låg produktivitet med liten användning av teknik.
Och vi lämnar den spekulativa debatten om huruvida det i framtiden kommer att finnas arbete för alla och vi kommer att gå till ett samhälle där medelklassen inte kommer att ha arbete.
F: Hur tror du att eskalering av protektionism påverkar internationell handel?
S: Det måste hamna negativt på dig. Det är oundvikligt. Och det är dåliga nyheter för alla, även om det finns länder, sektorer och människor som kommer att vinna på protektionism, som alltid har hänt. I hjärtat har nästan alla länder en protektionistisk tendens, eftersom politiken är känslig för nationella tryckgrupper och de vill försvara sina egna intressen som nästan alltid konkurrens på marknaden hotar.
Samtidigt, tillsammans med den protektionistiska trenden, hittar vi stora företag utan nationell karaktär, nationell vi kan ringa dem, som snabbt hittar lösningar på denna politik. Dessutom, när vi talar om bitvarumarknader snarare än atomvaror, är dessa marknader inte lika känsliga för traditionella protektionistiska åtgärder. Kan jag lägga en avgif.webpt på en Google-sökning som genererar intäkter för företaget med informationen i webbläsaren i webbläsaren som jag ser? Det är svårt att göra.
Fråga: Berätta som IKT-specialist om vilken inverkan dessa tekniker kan ha på ekonomierna i Spanien och Latinamerika.
A: Jag tror att IKT kommer att påverka alla ekonomier. Det är uppenbart att de enkelt ersätter de mer rutinmässiga uppgif.webpterna som kan robotiseras på ett eller annat sätt. Det är också tydligt att stora plattformar behöver en stor kritisk massa och detta är vanligtvis på de engelska eller kinesiska marknaderna.
När det gäller företag som konkurrerar på olika marknader tillåter den digitala ekonomin prisjämförelser och minskar affärsmarginalerna. Företags digitala omvandling kommer att vara avgörande för att kunna konkurrera och generellt sett är teknologiklyftan stor i en stor del av den produktiva strukturen i dessa ekonomier.
F: Vilka framtidsutsikter ser du för Argentina?
S: Jag skulle behöva studera den nuvarande situationen i Argentina ytterligare. Jag har under flera kurser undervisat om fallet Argentina under dollariseringsåren och jag var i Buenos Aires i januari 2002 när systemet för fast växling exploderade.
För närvarande är uppgif.webpterna om tillväxt mycket motstridiga. Det lider av inflation på 30%, en arbetslöshet på 9% och har dubbla underskott, externa på 4,5% och offentliga på 5,7%. Valutan har gått på ett år från 17 till 38 Pesos per dollar. Räntan på den tioåriga obligationen är 11,5% trots att det inte är ett land med en hög offentlig skuld, vilket är cirka 30% av BNP. Det är också ett land utan rädsla för fallissemang, vilket skapar misstro på de internationella finansmarknaderna. Det finns ett akut behov av en stabiliseringsplan med allt det innebär. Om det görs med ett inkomstavtal blir det mindre smärtsamt. Annars krävs det en mycket stark regering för att upprätthålla trycket. Om detta inte är fallet kommer situationen att försämras ekonomiskt och socialt. Om politiskt populistisk politik återlämnas, som tjänar pengar på underskott och inte korrigerar justeringar, kommer det att bli mycket svåra år för argentinerna att komma.
F: Ser du något hot om lågkonjunktur globalt?
S: Länder är starkt skuldsatta, många företag är mycket skuldsatta, många banker är i skakig ekonomisk jämvikt. Å andra sidan lever vi i vissa områden som Europa med mycket låga interventioner. Om de stiger kommer det att påverka agenter med skuld, om räntorna bibehålls har vi ingen marginal för att stimulera ekonomin inför en ny lågkonjunktur. Det är ett dilemma.
Ekonomin följer en tillväxtväg med högkonjunkturer och lågkonjunkturer. Vi har vuxit i många år sedan krisen 2009. Ytterligare en lågkonjunktur kommer att komma, men den kommer inte att vara som den tidigare eller som global.
