Oregelbunden polygon - Vad är det, definition och koncept

Innehållsförteckning:

Anonim

En oregelbunden polygon är en geometrisk figur som inte uppfyller regelbundenhet. Det är, det är inte sant att alla dess sidor har samma längd och att dess inre vinklar inte delar samma mått.

Det vill säga en oregelbunden polygon är en som inte är liksidig eller likvinkulär.

Man bör komma ihåg att en polygon är en tvådimensionell geometrisk figur som bildas av flera icke-kollinära segment som bildar ett slutet utrymme.

Element av en oregelbunden polygon

Elementen i en vanlig polygon är:

  • Hörn: Det är de punkter vars förening bildar sidorna av figuren. Deras antal matchar antalet sidor. I bilden nedan, av en sexkant, skulle topparna vara A, B, C, D, E och F.
  • Sidor: De är segmenten som sammanfogar topparna och bildar polygonen. I figuren skulle de vara AB, BC, CD, DE, EF och AF.
  • Inre vinklar: Båge som bildas från sidorna. I den nedre bilden skulle de vara: α, β, δ, γ, ε. ζ.
  • Diagonaler: De är segmenten som förenar varje toppunkt med dess motsatta hörn. När det gäller hexagonen finns det nio: AC, AD, AE, BD, BE, BF, CF, CE, DF.

Typer av oregelbundna polygoner

Oregelbundna polygoner kan vara av många typer. Här är några exempel:

  • Likbent triangel: Det är en som har två sidor av samma längd, men den tredje skiljer sig åt.
  • Trapets: Det är en fyrkant med två parallella sidor (som inte skär varandra även om de är förlängda) och två andra sidor som inte är parallella.
  • Oregelbunden Pentagon: Femsidig oregelbunden polygon.
  • Oregelbunden sexkant: Tvådimensionell figur med sex sidor av olika längd.

Område och yta på en oregelbunden polygon

Måtten på en oregelbunden polygon kan beräknas enligt följande:

  • Omkrets (P): Det är summan av sidorna av polygonerna.
  • Område (A): Området för en polygon kan beräknas på olika sätt. När det gäller en triangel följer vi till exempel Herons formel, varelse s semiperimeter som är omkretsen dividerad med två. A, b och c är också längderna på triangelns sidor.

På samma sätt, när det gäller en oregelbunden åttkant, som den vi ser nedan, kan vi till exempel dela upp figuren i trianglar, beräkna arean för var och en och sedan göra respektive summering. Detta är naturligtvis möjligt om vi har som data mätning av respektive diagonaler.

Oregelbundet polygon exempel

Anta att vi har en rektangel vars sidor är 20 och 30 meter. Vad är figurens omkrets och area?

P = (2 * 20) + (2 * 30) = 40 + 60 = 100 m

Därför är omkretsen 100 meter.

Sedan kommer vi ihåg att ytan på en rektangel beräknas genom att multiplicera längden på de två sidorna som är olika:

A = 20 * 30 = 600 m2

Så vi kan dra slutsatsen att området är 600 kvadratmeter.